En av Tuttis sötare dressar är denna pyjamas med en liten docka i sin egen bädd. Jag saknar en (turkos-?)blå borste och kam till setet, men de kan säkert finnas nånstans, annars är det inte hela världen heller. Det viktigaste är med, dockan. 

Lite repriser - o nån ny bild.... Kat försvann ju nån gång under fjolåret. Bilderna nedan, på soffan, är de sista jag tog på henne. Letade högt o lågt före påsk men hon stod inte att finna. Fick tipset att lägga en sax och nycklar i kors i ett fönster i nån gammal skrock-häx-process-finnar-grej, men det hjälpte ju inte. Hon dök inte upp i minnet ändå. 

Dock vet jag att hon var med hem från extralägenheten hos Eva i Helsingborg, där bilderna togs. Kat själv, lyser med sin frånvaro. Gjorde. 

 -

Kat & Red

 -

Kat & Ester, mina favorittjejer

Kurvan som inte har fått nått namn. Vacker som en dag. Solnedgång. Eh. Ja.

För att återgå till Kat då. Kom ju ner till stugan i påsk. Kikade runt på de ställen där hon kunde tänkas ha gömt sig/glömts kvar även om jag visste att sannolikheten var minimal. Nä. Hon låg inte i den svarta korgen jag alltid släpar med mig till när jag åker till Carina. Brukar ha resedockor, vatten, kaffe o kameror i den. O annat nödvändigt som kan tänkas få plats. Nej, nej. Där var hon inte. 
Nån dag under påskhelgen drog jag på mig en jacka jag har i stugan. Var lite kyligt och dragigt och det räckte inte med den tunna jacka jag hade. Kände nåt i en av fickorna och fick en aha-upplevelse. Letade mig in i rätt ficka (den har så många på samma ställe! Ytterficka, innerficka o en mellanfoderficka). O där låg hon ihopvikt (med de MtM-ben hon har, är hon lätta att "knyta ihop" till ett litet paket). Kat är funnen. Puh.